Jag får ofta frågan, hur många gitarrer har du? Frenetiskt börjar jag att räkna på mina taniga fingrar, men jag tror aldrig jag gett något korrekt svar.
Jag kom på den briljanta idén att lägga upp gitarrerna på bloggen en och en, så får vi se hur många det blir.
Det blir en liten fyndig historia bakom gitarrerna också, för att hålla er läsare på helspänn. Vem vet jag kanske rentutav införskaffar något nytt under tiden.
Jag fick i löfte av min fantastiska sambo att "så länge du har någon stans att göra av gitarrerna, får du köpa hur många du vill" det är få förunnat att ha det så.
Så håll ut gott folk, snart kommer det en parad av gitarrer.

Glöm inte "Life is beautiful"

Den 22 mars 1982 släppte arbetarklass hårdrockarna Iron Maiden sitt bejublade rockalster "The number of the beast". Producent för albumet var den omåttligt populäre Martin Birch. På den tiden då det begav sig blev det i USA protest storm från ny moralister, och från den kristna högerkanten kom anklagelsen att Iron Maiden var djävuldyrkare och att de "försöker förleda våra barn". Detta hindrade inte plattan från att sälja guld (mer än 500,000 ex.) i USA och sex miljoner plattor världen över första månaden. "Inte illa för musiker musik ;) ".
Vid inspelningen av plattan inträffade en väldigt egendomlig händelse. En regnig söndags kväll kör producenten Martin Birch sin bil mellan studion och hemmet. Ett tu tre får han vattenplaning och kolliderar med ett annat fordon. Hör och häpna men det råkar va en förunderlig gudaktig äldre herre. Martin lämnar in bilen på verkstad, men när han får tillbaks bilen är notan på £666,66. Anfäkta och anamma!
-Jag vägrar att betala den summan.
Han krävde att få summan avrundad till £667, och betalade gladerligen.
Varför då denna lilla berättelse.
Jo, jag var och tankade firma bilen här om dagen "med diesel". Glad i hågen (som man är när man inte betalar själv) tar jag kvittot efter tankningen och summan visar 666,08 kr.
Direkt kom jag att och tänka på denna lilla historia jag delat med mig av, och visst kände jag en oangenäm känsla. Men med tanke på 08:an på slutet tyckte jag det var OK, så jag krävde inte att få ändrat på slutsumman.

Glöm inte "Life is beautiful"

På senare tid har jag lagt rakhyveln på hyllan till min sambos stora förtret. Men ibland får man stå på sig, med större eller mindre framgång.
Jag vill hävda att bärare av skägg har egenskaper som vishet, virilitet och hög status. Andra kan mena det är brist på renlighet och elegans eller att bäraren har en lite kufisk och excentrisk läggning.
Jag har märkt att det är en perfekt förklädnad, då jag vid två tillfällen inte blivit igenkänd på grund av min ansiktsman. Då skall också noteras att det som växer i ansiktet på mig knappt får kallas skägg. Drömmen om det där stora yviga skägget som kulturella och historiska mänskor som Gustav Vasa, Hans Langseth, Zakk Wylde och ZZ Top pojkarna har förblir en dröm.
Jag har ju sagt att, när jag kan skapa mig en fräsigt flått fläta så kanske jag gör mig av med skägget. Men tills dess får jag fortsätta att lyssna på tillrop som varför, raka dig. Ska du ha skägg eller? Du har längre skägg än hår! Jag hoppas ju att nr:16 tar över stafett pinnen på BV efter mig när jag är föräldrar ledig, för det kan behövas lite vishet och status där.
(Tack älskling för ditt överseende)

Glöm inte "Life is beautiful"

Lite kort om vad som hände när jag skulle natta min son ikväll. Som vanligt går jag omkring och försöker få honom att somna och när jag ser att det är nära, då gör jag en tjur rusning genom hallen och han sover.
Ikväll valde han att inte somna till mitt stora förtret, så lite sur mulen satte jag mig i soffan med honom. Sambon kom till oss och sa att hon kunde ta över. Motsträvigt fick jag medge att det kanske var bäst så och avslutade med att berätta för min son hur mycket jag älskar honom. Min son gav gensvar direkt med att kräkas på sin "gamle far". Är inte det genuin kärlek så vet jag inte vad som är.
Nu har sambon tagit över och napparna dansar i golvet som en schottis i "Ny gammalt med Bosse Larsson". Men vi vet hur lyckligt lottade vi är. Han är ju världens bästa kille.

Glöm inte "Life is beautiful"

Det är en stor dag idag! Mycket tankar och känslor. 28 november 2008 en dag man längtat efter och kommer att minnas.
Jag sitter och läppjar lite på min Sierra Nevada pale ale samtidigt som jag försöker behärska mina fingrars framfart över tangentbordet. Kan det vara så känslan är när man tar upp den och börjar spela, ivrighet och en lättsam känsla.Vad jag pratar om är naturligtvis att The "Play Loud" Fender Stratocaster Yngwie Malmsteen model har släppts idag.
Tankarna är ju om den är värt sitt pris, det tror jag. Kanske till och med en investering med tanke på att det har släppts 100 st, varav 2 stycken i norden.
Hur är den att spela på då? Ja jag tror det är ett helt fenomenalt instrument där man kan spela arpeggios upp och ner i en nån knepig modus.
Priset då? Ja där tar det stopp för mig i alla fall, 12,500 USD. Fullt acceptabelt pris på ett sådant instrument men jag fyller inte ut kostymen att betala det priset.
Jag får harva vidare på de gitarrer jag har och det är inte fy skam det. Jag avslutar med att säga som min gamle hus gud brukar säga. "PLAY LOUD"


Fakta om gitarren
Fender Custom Shop
Tribute Series Series
Standard Colors: Aged Olympic White.
Pick Ups: 3 DiMarzio HS-3 Pickups.
Body: Alder.
Neck: Maple.
Fingerboard: Maple, Lightly Scalloped 7¼" Radius.
Number of Frets: 21.
Scale Length: 25 ½" inches.
Options: Bolt On Neck
Dunlop 6000 Super-Jumbo Frets
Brass Nut
New Bullet Truss Rod Nut
Large '70s Styled Headstock Shape
Original Body Shape with "Original Contour Body" Decal on Headstock
American Vintage Synchronized Tremolo
Fender/Schaller Vintage "F" Style Tuning Machines
Chrome Hardware
3-Ply White/Black/White Pickguard
Aged Knobs and Pickup Covers
One Master Volume Knob
Two No-Load Tone Knobs (Neck and Middle Pickups)
Three Position Pickup Selector Switch
Aged To Match "The Duck's" Current Condition
"Play Loud" Sticker On Upper Horn
Master Built By John Cruz
Original List Price: 12,500.00
Also Referred To As: The Duck, Play Loud.

Glöm inte "Life is beautiful"

Sedan vi blev föräldrar så har det blivit dåligt med träningen för min del. Dels har inte ork eller motivation infunnit sig och sedan har det självklart varit mer skoj att vara hemma med familjen.
I våras tränade jag frenetiskt på min karate och lärde mig de mest vidunderliga trix för att ta mitt blå bälte. Det gav bra utdelning och jösses va jag klär i blått =)
Efter det har det gått utför kroppsligt och man bli inte yngre. Gubbe får man höra i mellan åt men då är det bara att va tyst och tänka "men du då", eller så bygger man luftslott. För det är jag bra på, det kan nr:16 intyga =)
Nej, upp till kamp. Nu ska jag ta det sura äpplet vid hornen och börja gymnastisera. Jag, sambon och Liten ska provträna på olika gympa ställen i Hstd och sedan får vi se vad vi väljer. Först kommer det en jul och ett nyår, men sedan..."beach 2009 here i come"

Glöm inte "Life is beautiful"

Japp då var det bestämt, vi håller i julen. Frenetiskt kommer Black Ingvars rocka chrismetal på radion samtidigt som man slevar i sig julgröten på morgonen i all hast.
Nja.. eller så blir det en klassiker. När klockan slår tre och Kalle börjar, då säger vi.
-Då kan alla komma och äta!!
Eller när klockan är halv åtta, så undrar man.
-När börjar Karl Bertil Johnson?
-Sju.
Sådana grejer brukar piffa till julglädjen.
Nej fan, nu håller vi i det med våra traditioner. Liten ska få de bästa jularna han kan tänka sig.
Tecknad film på morgonen och en vidunderlig gran i vardagsrummet som lyser upp. Kalle och klappar på eftermiddagen och självklart Karl Bertil Johnson på kvällen. Jag tror det kan bli lite musik och sång också.(om han vill) Jag tror eller rättare sagt jag vet att det kommer bli riktigt BRA.

Glöm inte "Life is beautiful"

04.30 Nu sover han. Liten är oerhört entusiastisk för nattliga aktiviteter. nåja, han är väldigt glad och uppspelt när han får komma upp och äta och leka klockan två på natten i alla fall.
Det är värre för en annan.
Komma upp är väldigt segt, väl uppe funkar det. MEN!! Sedan ska man lägga sig igen och då är det inte så enkelt.
Men det är värt det, han är ju så fantastiskt fin. Nu ska jag gå in till min underbara familj och försöka sova.

Glöm inte "Life is beautiful"

Så här dagen efter måste jag berätta vad jag fick i fars dags present. Min underbara sambo hade hjälpt Liten att köpa en kaffemugg och en tavelram. En world´s best dad mugg, det är jag det:) Dagen avslutades med en vidunderligt god supé bestående av flygande Jakob. (tack älskling)

Ikväll så var jag och spelade badminton. Det gick mindre bra, men det var skönt att röra på sig. Det tycks bara bli mindre och mindre av atletiska utsvävningar nuförtiden, jag får försöka satsa på karaten nästa år :)

Glöm inte "Life is beautiful"

Fars dag, förknippas ofta med färgglada mönstrade skjortor eller slipsar med hisnande motiv. Nu är det min första fars dag och det ska sägas att det känns väldigt overkligt.
Jag fick min fars dags present igår i form av en jätte stor och hård kram från Liten. Om det var en reflex eller mys spelar ingen roll, som pappa blir man rörd. (ska inte förnekas att det blev lite fuktigt i ögonvrån)
Men jag kan egentligen inte riktigt förstå grejen med fars dag. Med tanke på att den har sitt ursprung sedan 1910 talet. Då var ju mannen verkligen en centralfigur i hemmet ;) .

Däremot kan jag förstå mors dag. Ni som har burit på barnet, fött barnet och ammat barnet. När jag ser hur underbar min sambo är med Liten, blir jag förstummad över tålamodet hon har och rörd över all kärlek hon ger. Hon tar foto och filmar minsta lilla händelse och skriver i sin blogg varje dag. Sådana saker tycker jag vi ska fira. Så idag lyfter jag på hatten för mamman.

Glöm inte "Life is beautiful"

Musik, är en form av konstnärligt, emotionellt och kulturellt uttryck, framför allt i följder av ljud och toner med hjälp av instrument eller den mänskliga rösten. Det är också en av de största konst och underhållningsformerna.
Musiker, beteckning på en person som, ofta yrkesmässigt, ägnar sig åt musik.
Musiker musik, vad är det? från smått skumma och oseriösa håll fick jag höra.
- Dom är duktiga på att spela gitarr men kan inte skriva bra låtar.
Vi stannar upp och smakar lite på dom orden, kan det verkligen stämma frågar jag mig.
Frenetiskt börjar jag googla och finner att det finns gitarrister som säljer skivor, rätt så många faktiskt. Eftersom det säljer måste det finnas efterfrågan och vara bra.
Tel exempel Van halen 80 till 100 miljoner sålda plattor, Rush över 40 miljoner plattor, Jimmi Hendrix ca 25 miljoner plattor, (jag tror han spelade gitarr) Led Zeppelin över 300 miljoner plattor.
Med dessa siffror kan jag inte förstå, det finns ju en jätte marknad för gitarrister som inte kan skriva bra låtar. ;)

Glöm inte "Life is beautiful"

Har just matat liten. Vilken kille han håller flaskan själv. (med lite hjälp från pappa)
Det har varit en riktig alla tiders kväll.
Vi har lekt och stojat tills han blev jätte trött och då gäller det att ta det sura äpplet vid hornen och lägga honom.
Inte en faders enklaste uppgift, det blev mycket skrik gny och snyft.
Till slut somnade han i alla fall. (med lite hjälp av mamma)
Nu ligger han där inne och är världens finaste lilla kille.

Glöm inte "Life is beautiful"

Att beställa saker över nätet eller på annat sätt kan vara väldigt smidigt enkelt och bra. Man knappar lite på tangentbordet eller ringer något samtal till en vän som känner en vän osv. Beställer varan och får en bekräftelse, sedan sätter man sig tillbakalutad i soffan och väntar. Detta är alla tiders tänker man belåtet med ett leende på läpparna.

Lite illvilligt berättar man gärna för en bekant om vilka kontakter man har runt om i världen. Snacka med mig om du behöver prylar säger man morskt.

Efter ett par veckor börjar man frenetiskt trumma med fingrarna på soffbordet och undrar, varför kommer inte varorna?
Efter ytterligare några veckor ringer telefonen. (självklart när man inte har tid)

- Du det blev något fel med leveransen men det kanske går bra ändå.
- Fel på leveransen!

Inte vad man vill höra.

Så nu sitter jag här och väntar ytterligare fyra fem veckor på min gitarr.
Telecastern blev en Stratocaster på vägen mellan Japan och Sverige. Är inte det magi så vet jag inte.

Glöm inte "Life is beautiful"

Det värsta med att börja en blogg är nog vad man ska skriva om. Innan jag satte mig vid datorn hade jag höga tankar och idéer om att göra vidunderliga underverk bakom tangentbordet. Nu handlar det mest om att bloggen ska få en cool utformning :) Jag får fortsätta med utformningen och umgås med min familj så kanske jag kommer på något finurligt att skriva om.

Glöm inte "Life is beautiful"

Tro det eller ej men idag har jag startat min blogg. Självklart med hjälp av min älskade sambo.

Glöm inte "Life is beautiful"